Märkliga människor.

Jag tycker det är konstigt hur människor beter sig ibland, alla kan väl se att jag mår mycket bättre nu, det är ganska enkelt med tanke på det inlägg jag skrev igår. Ändå är en en jävel som har mage att säga tvärtom, "Du sa att du va frisk, det ser inte ut som det.." Hur fan kan man säga en sådan sak till en person som nästan har tagit sig ur detta elende, skottpengar är det på sånna! Dessutom är han som sa det verkligen tillräckligt gammal för att fatta att det kan såra någon. Dock så har jag blivit en jävligt stark person så jag kan lätt lägga en sån sak bakom mig väldigt lätt, men det är inte alla som kan det. Jag visade att jag brydde mig och han ville direkt försöka knäcka mig, bara för att jag hade "dissat" han tydligen. Jag säger bara en sak - Du kommer aldrig att lyckas!!! Jag är påväg mot toppen och ingen kan stoppa mig, speciellt inte en sådan liten människa som du! Det var bra på ett sätt iofs, du gav mig mer motivation, så tack för den. 

Jag tränade drygt en timme idag, fan vad skönt det är att börja dagen med det. Allt känns så jävla rätt och bra just för stunden, jag känner mig stark! Och imorgon ska jag åka till en av mina bästa vänner, en vän som alltid finns där, och som alltid bryr sig! Tack för det <3 Jag är även så otroligt glad över de nya vänner jag fått, ni alla gör mig så hel igen :) Jag trodde aldrig den här dagen skulle komma.. Nu ska jag börja på allvar att hjälpa människor med psykiska problem, ingen ska behöva må som jag har gjort! INGEN! 

Visst..
jag äter mediciner och träffar psykolog så jag är väl inte "frisk", men i mina ögon har jag kommer långt över halvvägs iallafall och jag känner mig som människa igen. Då kan ju inte nåra mediciner säga om jag är frisk eller inte. 

Till er som kämpar - GE ALDRIG UPP!<3


Typiskt!

Jag har inte orkat skriva på ett tag, menmen.. Jag var hos läkaren i fredags och det gick faktiskt jättebra för en gångs skull, det var en erfaren, kunnig läkare jag fick träffa - Äntligen! Som jag har längtat efter en gammal läkare som har varit med ett tag och tar sina patienter på allvar, underbart! Så nu har jag fått Lyrica, vilket som är en medicin för just GAD, att man fick vänta så länge och må skit på massa olika mediciner innan dom provar den medicin som faktiskt är, enligt FASS, den medicin som används för mina problem. Tänk om dom hade gjort såhär från början... Dock vet jag inte än om Lyrica fungerar på mig, men iallafall. Nu har jag bara Anafranil och Lyrica, så jäkla skönt att slippa 7 olika mediciner, kroppen mår redan bättre och det gör även mitt psyke. 

En ända negativa jag kan skriva nu är att jag har blivit fet, på riktigt, tjock! Det värsta är att det är Anafranil som gör mig fet + att Lyrica också har det som biverkning - övervikt! Så jävla typiskt, när det går bra med en sak i mitt liv, då ska det gå dåligt med något annat och det är snart sommar... Inge bikini för min del. Jag fick också kläder idag, som jag har beställt, kan jag ha byxorna? - NEJ!! fyfan.. men jag ska inte skicka tillbaka dom, utan jag ska få på mig dom, efter att jag har tränat och bantat ett tag. Nu ska jag börja ta träningen och 5:2-dieten på allvar. Fet är det sista jag vill vara! Nu har jag en bra träningscykel med, så om en månad ska jag vara fit igen.

Nu tänkte jag försöka ta mig iväg och sola, så man blir lite brun iallafall. 

<3




Ångest och skit.

Nu har jag färgat håret, duschat mig och hunden, varit ut med hundarna, packat allt som skulle packas ner inför helgen, druckit oboy och nu ligger jag i sängen och ska väl till att sova, om jag kan. Jag hann göra mycket ikväll, och jag har inte mått lika dåligt som jag brukar, dock har det med Imovanen att göra, att jag tar den på dagarna. Men varför kan inte jag få göra det när det fungerar så bra för MIG? Jag vet att det är en insomningstablett osv .. men för mig hjälper den utmärkt mot ångest, inget annat har ju ändå funkat, förutom benso såklart, men det är bara en dröm att jag ska få vara så ångestfri igen..

Psykvården är bra märklig, dom vill inte att man ska må bra.
Jag och en tjej jag träffade på avdelningen satt och diskuterade detta, hon berättade för mig om hennes senate läkarsamtal. Då hade hon sagt att den medicinen hon får fungerar jättebra för henne och ångesten försvann, direkt när hon sa det kollade läkaren ner i papperen och sa till henne "Just den medicinen ska vi trappa ner och sen ta bort." Det var sista gången hon var ärlig mot psykläkare.. Jag vet inte hur det gick för henne, men jag hoppas att hon fick behålla den medicinen och att hon mår bra idag. 

Det var samma för mig, jag sa att jag ville ha Sobril, just för att jag visste att den fungerar bra mot ångest. Direkt var jag missbrukare i deras ögon och aldrig mer ska jag få benso, det står i min journal... Det ända jag kan göra nu för att få bra vård är att få mina journaler borttagna och börja om på nyss, INTE landstinget, utan privat. Men det är en ooootroligt lång väg dit med, och jag vet inte om jag orkar.

En sak att tänka på!
-Var aldrig nöjd med en medicin, säg aldrig att du mår bra även om du känner dig på bättringshållet, för då plockar dom bort de mediciner som faktiskt funkar och inte är något jävla rävgift! uusschhh.. jag blir så förbannad!!!

Godnatt! <3