Leva.
Jag ser mina grannar sitta på sina ballkonger i det fina vädret. En ensam tjej som sitter och röker, tänk om jag vågade säga hej, prata med minna grannar och på så sätt skaffa vänner. Men jag är för feg och har allt för lågt självförtroende för att kunna göra en sån sak.. Jag har just nu ingen att prata med. Det skulle ha varit kul att ha lite grannar att kunna hälsa på och även bjuda över på typ kaffe, det skulle nog vara bra för mig med, så jag inte sitter ensam hela dagarna. Att vara ensam gör allt bara värre.
Jag undrar vad jag skulle kunna göra för att må lite bättre, jag sitter bara och gömmer mig och oroar mig för allt och inget, jag har inget liv för tillfället. Ingenting känns roligt och jag vill inget heller, allt känns bara som massa måsten och imorgon ska jag till läkaren.. Jag har oroat mig hela veckan inför det, inte just att jag ska träffa han utan hur jag ska ta mig dit och hem.... Ska jag gå eller ska jag åka buss, ensam?! Det är en bra bit till sjukhuset härifrån. Hur kan en sån jävla liten sak förstöra mitt huvud och göra mig osäker som fan? Först efter att har varit hos läkaren imorgon kan jag andas ut, om ens då.
Jag är beroende av andra för att kunna leva, jag kan inte göra något själv, jag är som ett jävla litet barn igen. När ska jag kunna gå till affären ensam utan att få en panikattack? Jag måste hitta någon som kan följa med mig imorgon på bussen eller gå med mig, och hur ska jag kunna hitta det? Min sambo ska jobba imorgon med så han kan inte följa med, (som han annars jämt måste göra). Egentligen är det bra att "träna" på att göra saker själv, men jag är så rädd för mina panikattacker så det funkar inte, inte just nu. Jag sitter bara hemma och väntar på att må bättre, jag vet att det är dumt men allt är så svårt och ingen kan förstå.
När jag är ute ensam känns det som att alla glor och pekar på mig, som att alla ser hur dålig och ful jag är.. Mitt utseende stör folk och de bara skrattar åt mig och tycker förmodligen synd om mig med.. och det är det värsta. Det är inte mer synd om mig än nån annan.. mitt liv blev bara inte så lyckat och jag måste lära mig att leva med det.
Jag undrar vad jag skulle kunna göra för att må lite bättre, jag sitter bara och gömmer mig och oroar mig för allt och inget, jag har inget liv för tillfället. Ingenting känns roligt och jag vill inget heller, allt känns bara som massa måsten och imorgon ska jag till läkaren.. Jag har oroat mig hela veckan inför det, inte just att jag ska träffa han utan hur jag ska ta mig dit och hem.... Ska jag gå eller ska jag åka buss, ensam?! Det är en bra bit till sjukhuset härifrån. Hur kan en sån jävla liten sak förstöra mitt huvud och göra mig osäker som fan? Först efter att har varit hos läkaren imorgon kan jag andas ut, om ens då.
Jag är beroende av andra för att kunna leva, jag kan inte göra något själv, jag är som ett jävla litet barn igen. När ska jag kunna gå till affären ensam utan att få en panikattack? Jag måste hitta någon som kan följa med mig imorgon på bussen eller gå med mig, och hur ska jag kunna hitta det? Min sambo ska jobba imorgon med så han kan inte följa med, (som han annars jämt måste göra). Egentligen är det bra att "träna" på att göra saker själv, men jag är så rädd för mina panikattacker så det funkar inte, inte just nu. Jag sitter bara hemma och väntar på att må bättre, jag vet att det är dumt men allt är så svårt och ingen kan förstå.
När jag är ute ensam känns det som att alla glor och pekar på mig, som att alla ser hur dålig och ful jag är.. Mitt utseende stör folk och de bara skrattar åt mig och tycker förmodligen synd om mig med.. och det är det värsta. Det är inte mer synd om mig än nån annan.. mitt liv blev bara inte så lyckat och jag måste lära mig att leva med det.
Hejsan, jag vet precis hur du känner det, jag har grannar som jag visserligen kan hälsa på, men sen på senaste tiden så har vissa grannar slutat hälsa, de går inomhus när jag kommer, de svarar surt om de ens svarar på tilltal. Jag går och funderar på vad jag har gjort för fel och vad jag skall göra för att ändra på detta. Jag tycker att om man reagerar på något som någon gör/gjort så kan man ju ta det med personen istället för att bete sig så.
Förresten, hur har du fått en sådan snygg layout på din sida?
KramiZ från lilla mig