Självmordstankar
Självmordstankarna har aldrig varit starkare än nu, vad jag än tänker på är nästa tanke "gör det". Ingenting är som det ska, allt är förändrat och jag är ju inte direkt förtjust i förändringar. Jag befinner mig i ett rent jävla helvete just nu och orkar verkligen inte resa på mig. Jag försöker verkligen att stå ut. I dag var jag på skolan, allt snurrade hela tiden och jag var helt borta i huvudet, jag kunde bara känna min stress och oro inför min framtid, denna ständiga oro, ont i magen. Jag skiter i skolan imorgon! Jag får faktiskt lite ångest över det med, men jag kan inte se min famtid längre, men känner mig dum mot de andra som måste jobba hårdare.
Känns hemskt att skriva men jag ska vara ärlig. Jag sitter nu och planerar min egen död, jag är nästan helt säker denna gång och det är en bra plan. Bara tanken av att få känna sin oro försvinna och sina tankar bara flyga iväg och lugnet som kommer att bli i kroppen. Jag som person finns inte kvar, det är mina mediciner som håller min kropp vid liv, jag är som levande-död, eller en zombie. Jag tänkte ett tag att jag kanske ska lägga in mig ändå, men då vet jag hur det blir, ökade doser och nya mediciner... Jag vill vara människa, ingen kemical!
Det här är så otroligt omöjligt svårt för personer att förstå sig på sånna här beslut och det förstår jag. Men man måste tänka på sig själv när man själv mår så illa och ingen hjälp finns, då vill man få vila...
Leva eller dö?
Känns hemskt att skriva men jag ska vara ärlig. Jag sitter nu och planerar min egen död, jag är nästan helt säker denna gång och det är en bra plan. Bara tanken av att få känna sin oro försvinna och sina tankar bara flyga iväg och lugnet som kommer att bli i kroppen. Jag som person finns inte kvar, det är mina mediciner som håller min kropp vid liv, jag är som levande-död, eller en zombie. Jag tänkte ett tag att jag kanske ska lägga in mig ändå, men då vet jag hur det blir, ökade doser och nya mediciner... Jag vill vara människa, ingen kemical!
Det här är så otroligt omöjligt svårt för personer att förstå sig på sånna här beslut och det förstår jag. Men man måste tänka på sig själv när man själv mår så illa och ingen hjälp finns, då vill man få vila...
Leva eller dö?
Jag tror inte du innerst inne vill dö och ingen annan heller. Du behöver agera och försöka skaffa en ny kontaktperson, kontakta psykvården, skaffa en privat psykolog om inte vården kan ställa upp med någon. Nu får man skaffa vård varsom helst i hela Sverige så kolla runt.
Du kan behöva en Second opinion för att kolla att du har rätt diganos och medecin.
Kramiz