Terapi.
Allt handlar om att ha ett bra pokerface, jag mår bra, tror de flesta och det är så jag vill att det ska vara också.. Men sanningen om hur mitt tillstånd är inte vad det oftast ser ut att vara. T.ex. nu, jag vill gå och lägga mig och sova, jag ska upp tidigt imorgon och jag är trött.. men! Jag är livrädd för mina mardrömmar(som är överdrivet hemska!), de hemska drömmarna jag hade inatt har gjort att jag inte kunnat göra något på hela dagen idag. Drömmarna blir en sorts verklighet och jag vet ibland inte vad som är verklighet..
Jag vet inte vad som är verkligt eller overkligt? Det låter inte bra i mina öron. Jag har massa frågor och tankar i mitt huvud som jag bara måste få prata om eller i mitt fall blir det till att skriva, det är min "terapi". Det som är negativt är att det inte blir en dialog, jag måste komunicera med mig själv. Fast det gör jag ändå, i mitt huvud. Jag tror att jag håller på att bli knäpp, påriktigt! Mina mörka tankar dominerar och jag känner hur dem mer och mer tar över min personlighet. Vem blir jag då? Vart kommer jag att vara? Faan, jag måste prata med någon, men har ingen, verkligen ingen jag kan göra det med. Jag får fortsätta bråka med mig själv och samtidigt vara rädd för mig, tankarna, som sakta men säkert kommer ta över mig, den jag är, jag, mitt jag!
Min kontaktperson håller med mig, jag behöver terapi. Han satt upp mig på en lista, en lista?! Är det inte möjligt i dagens Sverige att få den behandlingen man behöver för att kanske kunna bli frisk?! Näärå, jag ska stå på en lista och vänta, samtidigt som jag sakta går under. Tydligen kan det dröja länge innan man får en psykolog, ett år kan det ta.. och det värsta; Tänk om man inte trivs med den personen, ska man då vänta ytterligare ett år?!
Jag vet inte vad som är verkligt eller overkligt? Det låter inte bra i mina öron. Jag har massa frågor och tankar i mitt huvud som jag bara måste få prata om eller i mitt fall blir det till att skriva, det är min "terapi". Det som är negativt är att det inte blir en dialog, jag måste komunicera med mig själv. Fast det gör jag ändå, i mitt huvud. Jag tror att jag håller på att bli knäpp, påriktigt! Mina mörka tankar dominerar och jag känner hur dem mer och mer tar över min personlighet. Vem blir jag då? Vart kommer jag att vara? Faan, jag måste prata med någon, men har ingen, verkligen ingen jag kan göra det med. Jag får fortsätta bråka med mig själv och samtidigt vara rädd för mig, tankarna, som sakta men säkert kommer ta över mig, den jag är, jag, mitt jag!
Min kontaktperson håller med mig, jag behöver terapi. Han satt upp mig på en lista, en lista?! Är det inte möjligt i dagens Sverige att få den behandlingen man behöver för att kanske kunna bli frisk?! Näärå, jag ska stå på en lista och vänta, samtidigt som jag sakta går under. Tydligen kan det dröja länge innan man får en psykolog, ett år kan det ta.. och det värsta; Tänk om man inte trivs med den personen, ska man då vänta ytterligare ett år?!
Jag känner hur mitt liv rinner ifrån mig, en gång psykpatient - alltid psykpatient. Med det menar jag att jag förmodligen kommer att vara beroende av dem en lååång tid framöver. Livet blev verkligen inte som jag hade tänkt mig. Just nu har jag hittat ett sätt att att minska min sorg, genom att shoppa... inte bra med andra ord.. Jag behöver hjälp, jag vet! Men.. jag är inte prioriterad som akut på psyk.
Hej Penni!
Tack för din blogg! Det är otroligt skönt för mig som också lider av GAD att känna att jag inte är ensam, det är en stor tröst. Väldigt modigt av dig att dela med dig av dina problem på det här sättet!
Jag är 24 år och har haft mer eller mindre problem med ångest hela livet. Senaste hösten har mina problem blivit överväldigande dock. Är så orolig att folk ska sluta gilla mig, att jag inte ska klara min utbildning, att jag ska sluta som uteliggare eller nån psykotisk galning inspärrad på dårhus. Har så många orosområden att jag inte kan hålla koll på exakt vad jag är orolig över. Är särskilt orolig för att bli ensam och/eller galen.
Hursomhelst, tack för att du delar med dig. Vill du prata med någon så kan du maila mig!
Stor kram