Så jävla naiv..

Jag grät mig själv till sömns igår, kommer förmodligen bli så ikväll med. Varför är jag så jävla naiv? Jag borde veta vid det här laget att man inte kan lita på någon. Jag är så otroligt lättlurad och dum. Jag vet innerst inne att jag kommer bli sårad, ändå gör jag samma misstag gång, på gång.. Det krossar mig, jag vet inte vad jag ska göra med alla mina känslor som snurrar runt i kroppen. Jag vill bara skära upp mina handleder och gråta ihjäl mig! Jag har inte tid eller ork för massa konstiga och jobbiga känslor. Jag måste hitta mig själv! Varför kan inte jag och min kropp fatta det?! Det gör ont i hjärtat och jag känner mig helt förtvivlad och lurad. Jag känner mig fast i mina fantasitankar, och jag bygger upp en drömbild om hur allt kommer bli, vilket jag egentligen vet bara är en dröm.

Jag vet att det är mitt eget fel. Jag ska ta tag i det här, försöka bli stark och få ett slut på detta plågeri. Jag ska bli självständig och inte vara beroende av någon. Jag måste lära mig att kunna vara ensam. Jag måste sluta med mina självskadebeteenden.

Jag har en tid inbokad hos den privata psykologen på måndag. Jag hoppas att hon är en person som jag kommer kunna lita på längre fram. Detta är mitt sista försök till att bli frisk! Om det inte funkar, vet jag inte vad jag gör..

 

Kommentarer:

1 Dunk dunk:

För att bli självständig kan man behöva en hjälpande hand. Kram!

Kommentera här: