Att leva

Är hemma och funderar idag, en sådan jobbig dag, jag borde inte vara ensam men vill inte ha sällskap heller. Det är jag och mina tankar, vad ska hända med mig egentligen? Jag måste rycka upp mig och ta tag i allt som är jobbigt, allt vardagligt är så svårt, t.ex. tvätta.. Tanken på att gå ner till tvättstugan gör så att jag får ont i magen och känner panik. Jag måste få någon slags kraft till att kunna göra sånna saker, jag måste ju kunna ta hand om mig själv och mitt hem.. men det går inte. Idag har jag suttit i sängen och kollat på depremerande dokumentärer hela dagen, att gå och hämta vatten är jobbigt och plågsamt.. 

Jag vill leva! Inte leva på detta sätt, det är inget liv. Jag lever rent fysiskt, men själva jag lever inte, psyket är ett kaos och jag vill bara fly. Jag vet inte om jag någonsin kommer kunna få ett liv igen. Det ända jag vill är att få kunna leva, leva normalt liv, jag behöver inget mer, bara att kunna få vara glad och skratta någon gång och känna sig trygg och känna ett lugn.. Jag kräver inte mycket, bara ett bättre psykiskt mående. Mina förra drömmar var så höga och många, nu vill jag bara kunna leva ett normalt, lugnt, stabilt liv..

Kämpa och stå ut är det ända jag kan göra...