Ingen lust.
Jag har lessnat, totalt! Jag känner att jag inte orkar mer, all energi går åt på att vara orolig och rädd. Jag orkar inte ta tag i saker längre, jag skiter fullständigt i hur jag ser ut. Jag sminkar mig inte, tvättar inte kläder, så jag har samma kläder på mig varje dag. Jag ser ut som skit, kan inte längre se på mig själv i spegeln, då vill jag bara gråta. Jag städar inte, diskar inte, vattnar inte blommorna så dom är nu vissna... Jag har slutat att äta, matlusten är helt borta. Jag kan inte titta på tv, det ger mig ångest. T.om. musik är svårt. Jag är aldrig glad eller arg, är bara nedstämd och tom. Jag orkar inte vara social, vill ingenting! Jag känner mig misslyckad och besegrad, jag lägger mig - demonerna vinner! Jag bryr mig inte längre.
Hur länge ska jag stå ut? Jag lever endast för andras skull, skulle jag inte haft de nära och kära som bryr sig så skulle jag varit död nu. Så jag kämpar för andras skull, de förstår inte hur svårt det är. Jag känner mig klar, jag har levt mitt liv och jag vill nu gå vidare - men jag kan inte. Jag vill inte göra de som brytt sig så mycket besvikna, jag vill inte vara självisk, dock vill jag ha lite förståelse. Döden är en del av livet, det kanske kommer något bättre efteråt? Men det får man ju aldrig veta, tyvärr..
Hur länge ska jag stå ut? Jag lever endast för andras skull, skulle jag inte haft de nära och kära som bryr sig så skulle jag varit död nu. Så jag kämpar för andras skull, de förstår inte hur svårt det är. Jag känner mig klar, jag har levt mitt liv och jag vill nu gå vidare - men jag kan inte. Jag vill inte göra de som brytt sig så mycket besvikna, jag vill inte vara självisk, dock vill jag ha lite förståelse. Döden är en del av livet, det kanske kommer något bättre efteråt? Men det får man ju aldrig veta, tyvärr..