Vägen till medvetenhet!

 
Jag har inte sovit en blund inatt, trots olika sömntabletter och lugnande. Jag vet inte vad det är, men jag är sjukt rastlös hela tiden, finner ingen ro. Jag brukar kunna kolla på dokumentärer och filmer, men nu går det inte, allt snurrar i mitt huvud, dessutom har jag myrkryp i benen hela tiden, får dock medicin mot det men den hjälper ytterst lite. Kan ingen forskare komma med någon bra medicin, utan biverkningar vid insättning och utsättning? Eller är det då knark som gäller? Men att bli en hemlös pundare är inte direkt något jag siktar på, men blir så less..'

Jag känner bara att jag vill hem! Sköta allt själv, med mediciner och scheman osv.. Jag hatar att vara här, dock har jag fått en fin vän, som jag hoppas kunna hålla kontakten med. Hon kommer förmodligen få åka hem idag, och det känns förjävligt! Då har jag ingen att prata med, förutom dem som får betalt för att prata med mig. Fast jag måste erkänna att personalen har blivit lite bättre, många nya och en del av de gamla är inte kvar, som tur är!

Det känns verkligen som att jag är på ett dårhus, folk går runt och sjunger, pratar med sig själv. Man vaknar mitt i natten av massa skrik och bråk, många kan inte svenska eller engelska ens... Jag blir äcklad av vissa, kan inte gå in på detaljer men det är något skumt i blickarna.. Jag känner mig inte trygg här för fem öre, man får ju inte ens låsa in sig på sitt rum. Jag väntar bara på att min kontaktperson kommer upp hit, så han kan hjälpa mig, så jag får komma hem. Jag hör inte hemma här, det finns de som mår mycket sämre än mig som borde ha min plats.

Nu har dem t.om. stängt 3a över sommaren, så jag vet inte hur dem ska göra med alla patienter.. Personalen är iaf här idag och kollar runt och lär sig rutinerna och reglerna här. Men det är så förbannat sjukt att de stänger en hel avdelning, vart ska alla sjuka ta vägen? Det lär bli mycket missbruk och självmordsförsök framöver..

Jag vill hem.. En vecka inlåst, sen blir man knäpp, påriktigt!