Från inatt..
Sömnlösa nätter med sress, oro, ensamhet, deppig som fan och dessa förbannade myrkryp som jag har i benen, så det går inte ens att ligga still och vila för jag måste röra på benen hela tiden och det ger rastlöshet… Jag har fått hur mycket tabletter som helst, men det hjälper inte något, jag kommer aldrig till ro, varken psykiskt eller fysiskt. Förut har det iaf ett bolltäcke hjälpt (eller så var det bara inbillning..) Jag har lust att sno nyckeln till deras medicinförråd och sno med mig allt som kan göra en lugn i kroppen och huvudet! Jag vill kliva upp kl 8, annars missar jag frukost (och det ska tydligen va viktigt att äta regelbundet och skit, pga mediciner).
Men ja, det blev en sömnlös natt, för nu är det väl inte så stor mening att försöka sova. Vad fan ska jag behöva för sömnmediciner egentligen? Rohypnol skulle säkert inte heller bita på mig. Immun mot alla tabletter, inte bra! Men ska jag förhoppningsvis få träffa min läkare idag, jag håller tummarna att han kommer, han är ju trots allt lite senil.
Skriver senare, min hjärna fungerar inte så bra just nu..
Jag känner igen mig i detta. Nätterna är värst, tycker jag. Varje morgon är en lättnad. Värst av allt är vakna när man sovit bara några timmar. Då kan jag bli paranoid och tro att vad som helst ska hända. Jag törs nästan inte somna. Fruktansvärt. Därför är varje morgon en lättnad för mig.
Jag tror att försöka ha en stadig dygnsrytm är bra. Att man försöker lägga sig samma tid varje kväll och inte slarvar med måltider. Speciellt frukosten är viktig. Jag har ätit mycket mediciner förut, men har på senare tid förstått att de innehåller mycket kemikalier och annat gift som i sin tur kan ge andra biverkningar. Det kan bli som en ond cirkel. Jag tycker att det hjälper mycket att vara ute, få frisk luft och sol. Att få sol ger naturlig D-vitamin som stärker immunförsvaret och då blir man inte lika lätt sjuk. Kroppen och själen hör ju ihop. Hoppas att något av detta kan hjälpa dig. Ha det bra!