Bok.

Kapitel 1

Gabriella sitter på en bänk i parken och gräver ivrigt med sin hand i hennes svarta skinnväska. Hon tar fram 2 stycken burkar Stesolid och en flaska vodka. Hela hon skakar kraftigt samtidigt som hon öppnar burkarna och häller i sig alla tabletterna och sköljer ner dem med vodkan.
”Nu är det snart över”, tänker Gabriella och lägger sig ned på bänken som var täckt av snö och is.
Det var en stjärnklar och vacker vinternatt i början av december. Juldekorationer lyste fint upp den mörka och annars rätt trista parken, det spred sig som ett lugn och en julstämning i kylan.

Gabriella ligger på bänken och känner hur den kyliga luften tar över henne inifrån, hon har knappt någon känsel kvar i fötterna eller händerna. Men det gjorde ingenting, hon skulle ändå dö. Hon tänkte att det var en fin plats att avsluta sitt liv på. Den vackra och klara stjärnhimmelen gjorde henne lugn och en aning förväntansfull över vad som skulle hända efter att hon tagit sitt absolut sista andetag. Vad skulle egentligen hända? Skulle hon vakna upp i en helt annan värld, eller fanns kanske en Gud eller skulle det bara bli svart? Det var många tankar som snurrade i hennes huvud, samtidigt som hon ändå var säker på att det var rätt sak att göra, vad som än hände efter hennes nuvarande liv. Det var inte bara det bästa för hennes del utan också för alla människor som stod henne nära, det var hon övertygad om. Hon hade inget kvar att leva för, det var en känsla som hade plågat henne i över ett år och nu fick det vara nog.

Medans Gabriella låg och inväntade döden började starka minnen växa till liv inom henne, det var som en film om hennes eget liv spelades upp under ögonlocken. Hon insåg då att det var hon själv som var skaparen av denna skräckfilm som spelades upp i hennes huvud. ”Kan det vara så att jag har valt allt mitt lidande själv?” tänkte hon. Det var fruktansvärt att se hennes eget liv ur en helt annan synvinkel och det faktum att hon omedvetet valt alla motgångar och allt sitt lidande. Hon försökte få bort de tankarna, det kunde inte vara sant och även om det var sant så var det försent att ändra på något nu. Döden kom närmare och Gabriella kände hur hon höll på att falla ner i medvetslöshet. Hon drabbades av panik och hade nu svårt att acceptera vad hon hade gjort, men allt var försent, hon kunde inte hålla ögonen öppna längre..

 

Första delen på boken, som kanske blir av någon gång!
Skriv gärna vad ni tycker. :)

 

Kommentarer:

1 Elin:

hoppas att det blir en bok

2 Carolina Thoor:

Att bara läsa av den hemska scenen över självmordsförsök och sedan ångrar sig, låter som något alla tonåringar som har motgångar bör läsa om. Så jag hoppas att du en vacker dag publisherar den här boken! Av att döma av den här lilla snutten, lät boken som en bra början :)

Svar: Tack så mycket! :)Ja, tanken är just det, att man inte ska göra något förhastat som ett självmordsförsök för att man mår dåligt.
p

Kommentera här: