Vägen till medvetenhet!

Det sista året har varit ett rent helvete för mig. Det är först nu som jag äntligen är på bättringsväg, förhoppningsvis. Det är svårt att våga lita på att det kan bli helt bra, det är även svårt att visa sina känslor, t.ex. om man känner sig glad, då vågar man inte riktigt lita på den känslan, så man visar inte och håller inte kvar vid den känslan. Det är så svårt att våga släppa in de bra känslorna som man inte känt på hur länge som helst. Man blir rädd när de sen dyker upp, vågar man släppa spärren och visa och känna de fina och bra känslorna har man kommit i mål. Jag är inte riktigt där ännu, men jag jobbar stenhårt med mig själv så att jag en dag kan känna glädje utan rädslan av att det kommer något ont tillbaka utav det. För det är så jag känner, om jag blir glad blir jag också rädd att något hemskt ska hända. - Jag vågar inte må bra!

Jag vill må bra! Men jag har någon konstig tanke om att mitt liv är menat att bli skit. Genom hela mitt liv har jag haft otur på otur och inget har någonsin gått bra för mig och jag har aldrig känt ren lycka. Så nu tänker jag att om jag vågar tro på mina glada, fina känslor så kommer jag få ett fett slag tillbaka. Frågan är om jag ska våga va glad, våga vara kär, våga släppa in nya känslor och våga leva efter mina känslor. Då kan jag kanske få ett bra liv, om jag lyckas. Om jag inte försöker kommer jag aldrig att få reda på det.

Tänk om saker börjar gå min väg, utan konsikvenser.. Då kommer jag nog få känna ren lycka och kärlek. Det ända jag behöver är att följa mina känslor och VÅGA känna mig bra och lycklig! Kommer förmodligen ta lång tid, men om det går så är det värt det. 

<3